Vintern rasar

Jag längtar efter vår idag. Längtar så att det värker i kroppen.

Inte för att jag har nåt emot vintern. Inte ens när det är såhär skitkallt och snö upp till taken och trafiken bara står stilla. Nej, jag tycker snöflingorna är fantastiska och vackra. Ljuset blir så magiskt när det studsar mot snö och kylan biter precis på rätt sätt för att man ska känna var man själv slutar och resten av världen börjar. Liksom.

Men nu längtar jag. Längtar efter att våren ska komma med en ny start. Ett nytt liv. Med dina smekande händer som letar upp alla mina kåtkänsliga ställen. Dina vårvarma läppar som hungrigt kysser mina, tills hela kroppen pirrar och vill ha mer. Komma närmre. Känna lusten växa. Hämningslöst låta våra kroppar mötas.

Som idag. När du tog de sista stegen till min dörr och tänkte att du inte skulle. Inte skulle kyssa mig. Inte skulle klä av mig så fort du klev in. Inte skulle älska med mig tills vi flämtande och skattade låg i varandras armar. Jag känner fortfarande dina kyssar på min hud. Jag hör forfarande våra skatt. I hjärtat bubblar det av glädje och lycka. Tänk att man kan bli så glad av att strunta i vad man skulle och borde.